Superhits med Britney och Backstreet Boys, rik som ett troll och nummer 13
på vår sexigaste lista. Rami Yacoub har all anledning att skryta. Men det skulle han aldrig drömma om. ELLE har fått en extremt exklusiv pratstund med musikproducenternas Garbo.

Av: Tove Norström

----- FAKTA
Namn: Rami Yacoub
Ålder: 30 år
Bor: På Söder i Stockholm
intressen: Bilar, motorcyklar, inredning och datorspel.
Kuriosa: Älskar libanesisk mat och vattenpipor – är stammis på Beirut café.
Kör: Mustang eller Hummer.

Att jaga information om privat- personen Rami Yacoub är lika givande som att leta efter Jimmy Hoffas grav eller Joachim Poseners gömställe. Rami är helt vansinnigt hemlig. Lever i skugga, handlar i mörker. Men de miljoner skivor och antal listettor han producerat är bevis på att han faktiskt existerar.
Klart att man blir nyfiken – av att det är Rami som Backstreet Boys hänger med när de kommer till Stockholm, att han har miljoner på banken och en topp tio-placering på ELLEs sexigaste-lista. Själv försöker han dämpa sitt skimmer.
– Jag var en riktig plugghäst i skolan, läste läxor och spelade amerikansk fotboll, skrattar Rami som faktiskt kom så långt som till juniorlandslaget med sin fotbollstalang.
Det var inte alls självklart att det var just musik han skulle syssla med. Som tonåring tänkte Rami bli läkare eller arkitekt.
– Jag jobbade med Lugna gatan (antivåldsprojekt i och kring tunnelbanorna, intervjuarens anm)
före lumpen och sedan på 7-eleven, men allt kändes egentligen bara som en enda lång väntan på att få börja plugga igen, fortsätter han.
Men det blev aldrig några vidare studier för Rami. I stället upptäckte han hur kul det var att mixa musik när en kompis köpte en portastudio. Så småningom startade han och tre vänner ett litet bolag och mixade låtar i en källare. Första hiten kom med Lutricia McNeals Ain’t that just the way.
När de fyra vännerna växte ifrån varandra gick Rami till Cheiron studios. Där träffade Rami Martin ”Max Martin” Sandberg, som letade efter en ny samarbetspartner. Resten är, som man säger, historia. Eller som Rami själv uttrycker det – ”jag hittade hem”.
– Martin och jag började samarbeta 1998 på prov och har fortsatt sen dess. Vi funkar bra ihop.
Det är en underdrift. Baby one more time med Britney Spears blev en monsterhit och startskottet för demonduon. Sen följde en rad listettor med band som Backstreet Boys, N’Sync och Bon Jovi.
Trots alla succéer är Ramis dröm konstant: att hitta nästa stjärna och ta honom eller henne från anonymitet till succé.
– Jag är aldrig så lycklig som när jag precis är färdig med en låt och lyssnar på den om och om igen och magkänslan säger att den kommer att slå. Man har gjort sitt bästa och det blev just så bra som man hoppats, säger Rami.
Kollegan Martin är duons ansikte utåt. Att Rami är så anonym säger han delvis är ett medvetet val.
– Det finns ingen anledning för mig att ständigt synas överallt, det gör mig knappast bättre på vad jag gör. Cred får man ändå av branschen om det går bra och det är det enda som räknas.
Rami jämför den svenska musikindustrin med den amerikanska och konstaterar att det i USA är en helt annan kultur där framgång lättast mäts i ”bling, droger och allt annat som kommer med paketet”. Det är snarare regel än undantag för framgångsrika producenter att också vara offentliga profiler.
– Jag skulle aldrig vilja bo i USA. Det är alldeles för lätt att tappa fotfästet där. Omger man sig med folk som talar om för en hur ”fabulous” man är hela tiden, vilket folk gör där, är det inte konstigt om man förlorar fokus förr eller senare.
Rami är mån om att få behålla det privata just privat. Till exempel vägrar han att kommentera sitt förhållande med Marie Serneholt. Men han avslöjar i alla fall en annan passion: Rami är galen i dataspel. Det är på den arenan som den nästan frustrerande balanserade 30-åringen släpper loss.
– Jag kan spela hur mycket som helst, när som helst, skrattar han. Datorspel är det enda som kan få mig att glömma verkligheten totalt…